Tillbaka till skrivbordet

Då har jag jobbat i snart två veckor. I början kändes det väldigt konstigt. Första dagen var det mycket blandade känslor, och jag började nästan toklipa när jag lämnade hemmet. Pojkarna verkade ta det lite bättre, då jag hade förberett dem för det här i några veckor. Båda vinkar glatt när jag ska gå iväg. 
 
Det var väldigt mycket att ta in och ta igen framförallt. Har ju varit borta från mitt jobb i tre år. Mycket har förändrats. Det var lite småläskigt i början och herregud vad det är mycket jag har glömt. Sakta, men säkert börjar vissa bitar i alla fall komma tillbaka. 

Har mitt första kundmöte imorgon, men just nu ligger jag hemma med feber. Får se hur det går... så typiskt. Hela familjen har varit sjuka nämligen. Vabbade min första vabbdag i fredags!
 
Det är så härligt att komma hem. Jag är hemma rätt så tidigt. Klockan fyra så öppnar jag dörren och möts av två jätteglada sötnosar som springer in i min famn och säger "Heeeeeej, maammaaa!!!!". Så mycket kärlek. Första dagen så grät jag floder när jag kom! Hade ju saknat dem så himla mycket. 

För Elion har det inte varit en så himla stor förändring, då han går ju till förskolan 45 minuter efter att jag har gått i väg och så är jag redan hemma en timme efter att han har kommit hem från förskolan. William sover rätt länge efter lunch, och verkar inte ha ett jättebra koll på det här med tidsperspektiv än. 
 
Jag trodde att jag inte skulle trivas på jobbet, men än så länge så känns det väldigt bra. Tredje dagen så kände jag, wow, det här var faktiskt roligt och jag började se fram emot att gå till jobbet. Herregud, va lugnt det är på jobbet!! Trots att det är mycket hela tiden, så är det ingenting i jämförelse med två småttingar som ständigt vill ha ens uppmärksamhet. 

Jag får ju faktiskt gå på toa i fred och äta i mitt eget tempo! Det är väldigt lyxigt! Däremot att sminka sig varje dag, fixa håret och gå i high heels och kavaj känns fortfarande rätt ansträngande, men visst känner jag mig väldigt snygg och professionell varje dag =)
 
Hade ju min första helg förra helgen! Det var efterlängtat! Min första riktiga helg!! Annars är ju det i princip helg varje dag, då jag inte jobbade. När Prinsen jobbade så såg vi också fram emot helgen, för att han skulle vara hemma med oss, men nu har jag han ju varit hemma sedan april. 
 
Nu hoppas jag att jag blir frisk snart, så jag kommer in i det här med jobbet lite mer =)

Jobbstart

Då är dagen snart här! Imorgon börjar jag jobba igen. Efter tre år hemma ska jag tillbaka till jobbet. Det känns lite läskigt och väldigt nytt. Det känns dock lite skönt att få göra någonting annat också, men jag kommer sakna mina barn så himla mycket! Jag har ju bara tänkt på barnen och hemmet under tre års tid!! 
 
Jag är så glad över att jag tog det beslutet att få vara hemma med barnen och jag är så tacksam och lycklig över att jag har fått vara med mina barn under deras första år. Ingen av dem skulle behöva börja på förskolan för tidigt. Det tog ett tag innan vi kände att Elion skulle vara mogen för det, så vi väntade in honom. Han fick börja tre dagar i veckan när han var 1 år och 9 månader och det gick jättebra. Inskolningen gick super och han har utvecklats massor sedan dess! =) Nuförtiden vill han knappt följa med oss hem. 
 
Med William blir det nog förskola lite tidigare än brorsan, då han springer och klättrar utan problem. Dessutom gör han sig förstådd väldigt bra. Han pratar och säger vad han vill. Vi har ju hängt så mycket på förskolan, så han är nog rätt så tjenis med pedagogerna redan =) 
 
Planen är att min Prins ska vara hemma med William fram till och med nästa sommar. Vi har haft möjligheten att vara hemma hela familjen från och med april i år. Vilken lyx det har varit! Elion har förvissa gått på förskolan under den här tiden (halvtid), förutom under sommarlovet. Tyckte att William behövde få lite egentid med oss och att jag och min Prins också skulle få lite mer tid tillsammans. 
 
Jag ska jobba 80 procent, så det blir inte alltför långa dagar. Det känns ändå skönt. För Elion betyder det att jag kommer hem en timme efter honom. För William blir det lite en större förändring, men han klarar sig nog fint. Det har gått bra alla gånger jag har varit borta. Det är bara på kvällarna han är extra mammig. 

So, wish me luck! Mitt nya liv börjar imorgon!!!