Jag saknar dig! Bao!!!!!!!!!!
Jag minns när du kom in i våra liv. Vi tyckte inte om att du klättrade på pappas bil och gjorde massa tass-tryck på bilen. Vi var så arga, men sen när vi träffade dig var vi så sålda. Vi började ge dig mat. Du var så fin och vacker på alla sätt.
Du hade en hemsk ägare, vår alkoholiserad granne, som lät dig och din bror vara ute hela tiden och fick knappt någon mat. Vi gav dig mat. Din bror var väldigt skygg, ville aldrig närma sig folk =( Men du kom till oss och vi visste redan då att du skulle bli en del av vår familj.
Du fick inte komma in i huset i början, men det tog inte alls lång tid innan vi släppte in dig i vårt hus. Du fick vara i hallen, sen fick du vara i stora rummet, ja... sen bodde du i mina föräldrars säng.
Jag hade dig i min säng, du sov där hos mig väldigt ofta och jag kunde ha mina fötter under dig, så du kunde värma dem. På vintrarna var det såå kallt att sova, men med dig hos mig var det alltid varmt och skönt.
Jag minns hur vi lekte kurragömma. Jag gick och gömde mig bakom en sten och du smög dig fram och letade efter mig, sen gömde du dig och jag letade efter dig. Vi lekte jättemycket och hade hur kul som helst.
Du och pappa och mamma brukade gå på lååånga promenader. Jag följde med ibland. Du följde efter oss och vi kunde gå överallt och du var alltid med oss. Du älskade våra promenader tillsammans.
Jag minns hur du brukade sitta vid fönstret till hallen, så vi kunde se dig att du ville komma in.
Jag minns hur du brukade sitta i vardagsrumsfönstret, köksfönstret, sovrumsfönstret och titta ut. Vi visste aldrig vad du tittade på, men du kunde sitta där i flera timmar och bara titta ut.
Pappa brukade lyfta upp dig på hans axel, och du vägrade alltid komma ner igen. Han försökte ta ner dig, men du höll dig alltid fast. Du älskade att låta honom bära dig! Du var hans barn!!
Ni brukade sjunga och prata med varandra. Han levde verkligen för dig! Du gav honom så mycket glädje. Efter allt som han varit med om, var du där och gav honom så mkt glädje. Vad skulle han ha gjort utan dig? Vad ska han göra nu när du inte längre finns där hos honom, mer än bara i hans hjärta och tankar???
Jag minns hur bortskämd du är. Du kunde vägra äta den maten vi gav dig och fick öppna nya burkar med
mat flera gånger om dagen.
Du älskade ost och skinka. Du kunde stå där och slicka på våra fingrar efter att du har ätit upp skinkan eller osten.
Du var jätterädd för fyverkerier, på nyårsafton. Du gick alltid och gömde dig, antingen under min soffa eller i duschen. Det var gulligt att se dig i duschen.
Du är utekatt, men om vi inte släppte ut dig och du var toanödig, så går du alltid till badrummet för att kissa eller bajsa. Du har alltid varit Duktig!!! Detta avgudar vi dig för!
Jag minns hur du brukade sitta bredvid min pappa uti trädgården när han fixar huset, eller gör något annat. T ex när han skulle fixa och trixa med sina "projekt", satt du alltid där och tittade på honom. Du gjorde honom alltid sällskap. Eller när han klippte gräset. Du var alltid där han var!
När han gick ner i källaren, satt du vid dörren och väntade på att hans ska komma upp. Eller när han åkt iväg med bilen, väntade du alltid till han kommit hem.
Varje gång vi åker till Linköping, eller när jag själv åkte till Linköping, satt du alltid i garaget och välkomnade oss hem! Det var jättemycket, och lika roligt varje gång! Jag kommer att sakna det!
Jag saknar dig! Jag saknar dig jättemycket!!! Jag kan inte sluta tänka på dig!!! Du var alltid så snäll, aldrig rivit eller bitit någon. Du var bara så snäll och fin!
Du älskade att bli kliad på magen. Din vita mage och tassar... jag älskar att hålla i dina tassar!
Jag saknar dig! Jag saknar dig! Jag kan inte sluta gråta när jag tänker på alla våra stunder tilsammans...
Vad jag saknar dig! Jag saknar dig jättemycket! Jag kan fortfarande inte tro att du är borta från den här världen! Jag vill att du ska vara hos oss fortfarande. Jag vill fortfarande leka kurragömma med dig!
Jag vill fortfarande kunna klappa dig och gosa med dig!
Jag älskar dig så mycket! Jag saknar dig...
